Vanliga frågor och svar

Här samlar vi vanliga frågor och svar om webbtillgänglighet som har dykt upp inom Lunds universitet. Sidan är under uppbyggnad och fylls på allteftersom.

Dokument
Länkar
System
Tillgänglighetsredogörelse
Video och ljud

Dokument

Har LU tillgänglighetsanpassade mallar för digitala dokument?

Ja. I Lunds universitets bildbank finns tillgänglighetsanpassade Wordmallar och ett urval av tillgänglighetsanpassade InDesignmallar, med tillhörande instruktioner.
Wordmallarna finns i två versioner – en tillgänglighetsanpassad version för digitala dokument och en annan version för utskrift. Båda versionerna följer med vid nedladdningen. Med följer även instruktioner för hur du arbetar med den tillgänglighetsanpassade mallen, samt instruktioner för hur du kontrollerar och justerar en exporterad PDF-fil i programmet Adobe Acrobat Pro.
Du laddar ner mallar och instruktioner i bildbanken, under fliken “Mallar och grafik” (logga in med ditt Lucat-ID).

Logga in i Bild-och mediebanken – Mallar och grafik

Har LU tillgänglighetsanpassade mallar för ifyllbara blanketter?

Nej. Att tillgänglighetsanpassa ifyllbara blanketter är komplicerat. Ur ett tillgänglighetsperspektiv är det bättre att använda och uppdatera ett webbformulär.

Läs om hur du skapar webbformulär – LU:s lathund för webbtillgänglighet

Omfattas avhandlingar av lagkraven på tillgänglighet?

Ja, avhandlingar som är publicerade som digitala dokument efter den 23 september 2018 omfattas av lagen. För närvarande pågår ett arbete med att tillgänglighetsanpassa LU:s avhandlingsmallar.

Länkar

Är det okej att länka till vetenskapliga artiklar, även om man inte är helt säker på att artiklarna är tillgänglighetsanpassade?

Ja, det är bättre att länka till artikeln i LUBsearch eller i en specifik databas än att själv ladda upp artikeln i till exempel Canvas. Förlagen ansvarar för att se till att artikeln uppfyller lagkraven på tillgänglighet.

Om jag på min webbplats länkar till webbversionen av mitt nyhetsbrev som finns på nyhetsbrevsleverantörens domän, ansvarar jag då för att leverantörens webbversion av mitt nyhetsbrev är tillgängligt?

Svaret nedan kommer från Funka:

Det beror lite på vem som tagit fram eller finansierat nyhetsbrevet. En av de saker som DIGG nämner som undantag från lagens krav är “digital service från tredje part som varken har finansierats eller tagits fram av den berörda offentliga aktören eller står under dess kontroll.”

Om det är en tredjeparts leverantör bör LU ställa krav på det ska vara tillgängligt, tillgänglighet är som bekant bra för alla. Om LU själva ligger bakom tjänsten så ska LU se till att tjänsten är tillgänglig.

System

Vilka system berörs av lagen?

När det gäller system så får det göras en bedömning från fall till fall. Så här säger tillsynsmyndigheten för tillgänglighetsdirektivet (DIGG):

“I förarbetena till lagen för utredaren ett resonemang om att vissa interna system borde undantas. Tyvärr finns ingen användbar definition av vilka interna system som omfattas och vilka som undantas. Svensk lag gäller dock i Sverige, och domstolar tittar i förarbetena om en lag inte är tillräckligt detaljerad. Våra juristers tolkning är att vissa interna system (oklart vilka) är undantagna.”

Så det är alltså svårt att säga om ett enskilt system innefattas av lagkraven eller inte. Kontakta gärna tillgänglighetsprojektet via tillganglighet@kommunikation.lu.se om du är systemansvarig och undrar vad som gäller för ditt system, så kan vi undersöka det vidare. Generellt gäller att viktiga digitala system som användas av många bör vara tillgänglighetsanpassade.

Jobbar LU:s webbtillgänglighetsprojekt med att tillgänglighetsanpassa system som Lubas, Lucat, Lucris och Canvas?

Nej. Det är verksamheterna som ansvarar för dessa system som ska se till att tillgänglighetsanpassa dem. Däremot stöttar projektet givetvis ansvariga för både system och webbplatser så mycket som möjligt i tillgänglighetsarbetet, men ansvarsfördelningen ligger enligt den förenklade så kallade PM3-modellen som används inom LU.

Vilka tillgänglighetskrav ska man ställa på leverantören vid inköp av nya system?

Funka har aktuella checklistor med konkreta tillgänglighetskrav enligt WCAG 2.1 A + AA. Kontakta tillganglighet@kommunikation.lu.se om du vill ta del av dessa checklistor.

Tillgänglighetsredogörelse

På alla webbplatser ska en tillgänglighetsredogörelse vara publicerad – vad menas egentligen med en webbplats?

En webbplats har en egen domän, till exempel sam.lu.se där bokstäverna före lu.se – sam i detta fall – visar att det är en egen webbplats. (Jämför med lu.se/forskning som inte räknas som en egen webbplats.) Tillsynsmyndigheten DIGG:s definition av en webbplats är att det är ”en eller ett antal webbsidor som hålls samman på något sätt, till exempel genom att ha samma domännamn, ett gemensamt utseende eller något systematiskt sätt att navigera mellan sidorna.”
Tillgänglighetsredogörelsen ska sammanfatta tillgängligheten för innehållet på hela din webbplats (alltså samtliga webbsidor, dokument, videos etc.) Det ska vara enkelt för besökaren att hitta länken till redogörelsen, placera därför gärna länken i webbplatsens sidfot.

Hur ofta ska tillgänglighetsredogörelsen uppdateras?

Svaret nedan kommer från tillsynsmyndigheten DIGG:

Det är 6 § i Myndigheten för digital förvaltnings föreskrifter om tillgänglighet till digital offentlig service som reglerar vad som gäller för tillgänglighetsredogörelser. I första stycket framgår det vilken information som måste finnas med i redogörelsen. I andra stycket står det att redogörelsen ska ”spegla webbplatsens eller den mobila applikationens aktuella tillgänglighet”.
För en e-tjänst som utvecklas och levereras X gånger per år är detta ganska enkelt: då uppdaterar man bara tillgänglighetsredogörelsen till varje leverans.
För en redaktionell webbplats där man löpande publicerar innehåll är det inte så enkelt. Där får man göra en granskning och uppdatera redogörelsen med vissa intervaller. Hur ofta man behöver göra det beror på hur mycket man publicerar. En webbplats där man lägger ut en nyhet i månaden behöver förstås inte granskas lika ofta som en webbplats där 20 redaktörer publicerar flera artiklar om dagen.
Vår tumregel är att en tillgänglighetsredogörelse ska uppdateras åtminstone en gång per år. Det gäller alltså för webbplatser som förändras sällan. Riktigt aktiva webbplatser kanske behöver ses över uppemot 4 gånger per år. Det beror lite på i vilken grad publiceringsverktyget kan garantera tillgängligheten.
Om man har kända brister i tillgängligheten ska de redovisas i tillgänglighetsredogörelsen. Man får gärna skriva att man håller på att åtgärda dem, och även ange ett planerat datum för färdigställande. Däremot behöver man inte redovisa sin åtgärdsplan i detalj.
Över huvud taget rekommenderar vi att man försöker tänka användarcentrerat när man skriver sin tillgänglighetsredogörelse. Det är bättre att skriva ”det finns bilder som saknar textalternativ och därför inte går att uppfatta för den som inte kan se” än att skriva ”vi uppfyller inte WCAG 2.1 kriterium 1.1.1 på nivå A”.

Video och ljud

Omfattas en video som jag publicerar på LU:s sociala medier av tillgänglighetslagen?

Ja. Enligt webbriktlinjer.se ska de aktörer som omfattas av lagen “utforma sina webbplatser, appar och dokument som sprids via dessa, och så långt det är möjligt även innehåll som sprids via tredje part (exempelvis sociala medier), så att de är möjliga att uppfatta, hanterbara, begripliga och robusta.” Så om du lägger upp en video på sociala medier så omfattas den.

Finns det någon skillnad i tillämpning av lagen på internt respektive externt riktad video/podd?

Det finns ingen skillnad på tillämpningen när det gäller olika målgrupper. Så en öppen webbplats med interna målgrupper omfattas av lagkraven. När det gäller video är det bara nyproducerat (och inte direktsänt) material från och med den 23/9-2020 som omfattas.

Vad gäller för filmer vid översättning/flera språk och hur utformar jag det på ett bra sätt?

Använd så kallade stängda undertexter. Det innebär att de går att stänga av och att det går att välja mellan olika språk om det finns mer än ett. Är filmen på svenska ska texten vara på svenska, men det går förstås också att lägga till engelska eller andra språk som val. Till exempel YouTube har stöd för stängda undertexter.

Filmen på den här sidan har stängda undertexter

Mer information om video och tillgänglighet finns på webbriktlijers sida

LU:s lathunds sida om tillgänglig video (med länkar till tjänster som kan hjälpa till vid textning)

Vad innebär syntolkning?

Syntolkning innebär att visuell information i video förklaras med ljud. Video ska syntolkas så att en användare som inte ser videon har möjlighet att förstå vad som händer. Det här kan i många fall göras genom att en vanlig speakerröst förklarar vad som sker, men i mer komplexa filmer kan det behövas ett separat ljudspår för just syntolkningen.

Om man direktsänder en föreläsning i till exempel Zoom, och sedan laddar upp den i lärplattformen Canvas, är det då fortfarande en direktsändning enligt lagen?

Nej. Om man spelar in en direktsändning och lägger ut den räknas den som förinspelad och ska då uppfylla lagkraven på textning och syntolkning.

Länktips

Vanliga frågor och svar på digg.se

Webbriktlinjers facebookgrupp för tillgänglighet

Teamsgruppen “Webbtillgänglighet inom LU”